Laughing, loving, living

Jag har ett konstigt behov av att prata med främlingar idag. Helst på engelska. Det är inte så att jag är genuint pratsugen, jag vet faktiskt inte vad det är... Men det är tråkigt. Det behöver inte vara en främling, det kan vara en vän också. Bekanta känns fel på något sätt, det känns bara desperat. Jag vet inte var främlingarna är och alla vännerna firar midsommar. Så, var är alla?
Hallåååå?

Jag har ett konstigt behov av att blogga just nu...
Har nyligt kommit hem från en surfresa i Portugal som var aldeles, aldeles underbar. Hela resan var egentligen ganska stereotypisk men det var bara ännu mer kärlek eftersom det klassiska är vad jag älskar. Alla hade solblekt hår, var lata, passionerade surfare (inga missförstånd, jag pratar om passion för surfing!), sjukt trevliga, busiga, lyssnade på reagge osv... Me gusta! Det känns liksom som om jag höra hemma där. Det är en sådan livsstil som passar perfekt.

Nu jobbar jag som friidrottstränar för små barn som är ungefär tvärtemot vad jag sysslade förra veckan. I Portugal umgicks jag med vuxna människor som alla var "calm as hindu-cows", ungefär lite hash-igt. Nu tar jag hand om barn som verkar vara på extacy. Bara steget mellan vuxna och barn är stort men mellan hash-vuxna och extacy-barn är det ännu större. Visst är barnen trevliga och jag har oväntat kul men jag orkar faktiskt inte bära dom på ryggen hela dagarna... Däremot smälter mitt hjärta fullständigt så fort någon kramar mig och vill att jag ska vara med och leka!

Så... Den största delen va min hjärna är fortfarande på vågorna i Peniche och säger maaan i varje mening. Det är helt enkelt svårt att smälta att vara tillbaka i Sverige. Jag saknar att prata engelska fånigt mycket och allt här hemma (är detta verkligen mitt hem?) känns helt surrealistiskt.

Nu ska jag nog se The Bucket List och skriva en själv. Högst upp på listan? Supertubos!! :D
Óla meus amigos!

Igår var jag, mamma och Stefan på Wallmans. Myyycket trevligt! De hade en show à la 80talet och en lovely 4-rätters middag (dessutom var allt gott! Till och med vitkålssoppan! Vuxenpoäng till moi).
Så... Jag existerade ju inte riktigt på 80talet... Men det var awesome ändå då jag råkar älska mycket musik från den tiden. Springsteen och glamrock är liksom 'nuff said. Det var däremot inte nog med bara musik, det var mycket dans också, till och med delar av den sista dansen i Dirty dancing! Precis rätt steg också. Wiho!
Nej minsann, det var nästan en helt ultimat kväll. Me like och vill absolut dit igen!

Kram

Jag behöver dampa lite! Inte för att jag egentligen är speciellt dampig utan mest för att jag behöver det.

dampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdampdamp

Det blev inte bättre. Hmpf.

Tro det eller ej, jag älskar alla hjärtans dag! Inte för att jag får mycket lövin' eller känner ett suspekt behov att berätta precis hur mycket jag tycker om alla. Det har jag nästan aldrig så varför skulle det vara annorlunda idag? Men jag tycker om det ändå! Bara för att man inte har en käresta så betyder det inte att man är helt ensam. Sprid platonisk kärlek! Kärlek till vänner alltså... Det är underskattat! Har kört stenhårt på det idag. Bakade platoniska kärleksmuffins (fast det var egentligen kladdkaka i muffinsformar) igår som jag har gett bort. Så det så!
Sen ska det ju också sägas att om the lövin' inte är ett dugg aktuell så har man alltid ett skäl att äta choklad på en vardag. Det räcker väl för lite extra lycka?

MEGASTOR kram!

Jag är verkligen on fire när det gäller läsning nu! Det är skolans fel. Eller, kanske inte fel men ni förstår vad jag menar...
Idag började jag läsa Dorian Grays porträtt. Det ska nämnas att den är på engelska som inte direkt är lättläst... Men jag älskar den! Jag har visserligen bara läst sisådär 30 sidor men har fastnat helt! Det är en sådan bok som kan korrumpera lite vem som helst tror jag... Läs och notera hur underbara de homosexuella referenserna är med tanke på hur tabu ämnet var på slutet av 1800-talet!

"The only way to get rid of a temptation is to yield to it. Resist it, and your soul grows sick with longing for the things it has forbidden to itself."

Usch... Läste boken Monster av Michael Dahlen idag. Började på morgonen, avslutade den för lite mer än en timme sedan. Usch igen. Det är helt enkelt så här; en professor fick för sig att massmördare var ett roligt ämne så han skrev en bok om det och sin resa runt världen. Han har träffat och haft trés intressanta samtal med 5 världskända mördare (som jag bara kände till en av), bland annat Charles Manson. Ingen Ed Gain eller Teb Bundy däremot. Men det är ju inte så konstigt eftersom de råkar vara riktigt döda...
I alla fall, boken är ju inte skönlitteratur. Allt har hänt på riktigt och det var waaay obehagligare än all fiktion jag har läst. Frågan är om jag kommer kunna somna i natt (eller äta köttgryta igen). Ärligt talat så rekomenderar jag den till alla och ingen. Det är komplicerat... Usch.

Igår kom min kära moder hem från Sydafrika (som ni inte aaalls förstod när ni läste rubriken). Hon har bara berättat lite hittills men jag har redan hunnit bli avundsjuk! Lejon som äter en giraffbebis, sjungande afrikaner, rökning av elefantbajs, skuttande impaler osv. Ojoj, vilken avund som strålar från -11 graders kalla Sverige! Sen kom jag på att jag ska flytta till ett liknande ställe. Yäh.

Kram!

Jag har nu sökt jobb. På pannkaksdagen som jag inte ens visste att den fanns innan jag sökte. Som eventpersonal. Just sayin'.

Jag såg precis att jag har hela TVÅ besökare på bloggen! En av dom är jag själv men vem är den andra? Vem är du!?! :)

I år har jag bestämt att jag ska börja skriva min önskelista tidigt för att få den att bi riktigt bra. jag fyller inte år förän i maj men började skriva den idag. Det står bara saker som malaryaprofylax (som jag förmodligen inte kan stava till), en bra ryggsäck, fleecetröja, häftmassa och andra praktiska saker. Sen kom den lilla paniken krypandes. Det finns så mycket att göra innan Kenya! Först och främst ska jag söka stipendier vilket innebär att jag ska ta mod till mig och kontakta Helsingborgs lokala Rotarylkubb. Skräck... Det är egentligen inte läskigt men innebär ändå skräck. Huhh... Sen kommer jobbansökningar, ansökningar angående skolpeng av komunen... Möööh. Och först ska jag skriva en novellanalys. Ibland leker livet inte.

Ojoj, jag är verkligen inte teknisk. Det är knappt lönt att börja fixa mer med bloggen än vad jag har gort för sånt är jag verkligen genuint dålig på. Men men, det är dags för en ny start! Det kanske inte är en helt nya blogg men så klart mvet jag inte riktigt hur man skaffar en sådan. Får väl fråga någon om lov...
Så, angående den "nya" bloggen... Den ska framförallt handla om förberedelser just nu inför Kenya. Jag ska nämligen dit och plugga ett år på Svenska skolan! Det är ungefär som ett vanligt svenskt gymnasium (förutom att det ligger på en helt annan kontinent) där man läser enligt svensk studieplan. Detta betyder att jag inte kommer behöva gå om en klass när jag kommer hem som utbytesstudenter brukar göra. Jag kommer inte heller bo hos en famil utan på ett internat med de andra eleverna.
Det finns så mycket att berätta om och det ska jag göra snart. Bara inte nu... Är liksom sjuk och börjar känna mig lustigt yr av att sitta upp för länge...

Kram!

Oooooh! Jag ska ut och flyga helt ensam!!! Spännande! Däremot har jag kommit fram till att det finns vissa mardrömsscenarium som jag för 1,618as skull inte vill råka ut för...

1. Jag måste sitta bredvid en psykmördare
2. Jag måste sitta bredvid en väldigt tjock människa
3. Jag måste sitta bredvid ett nyförälskat par
4. Jag måste sitta bredvid ett spädbarn
5. Jag måste sitta bredvid ett nyförälskat sumobrottar-par med ett spädbarn som visar sig vara en psykmördare.

Liksom... Det skulle inte kännas helt bra. Jag har egentligen inget emot folk som har lite extra hull, jag är bara inte helt taggad på att trängas i de små flygstolarna... Ni förstår säkert. Det blir säkert jättekul! Fast egentligen är ju den enda skillnaden att jag inte har någon att prata med. Inte så bra... Prata är ju nästan det enda jag gör...

Kram
Anna

Dagens låt: Toxic Valentine - All Time Low